Ökad digital kompetens för skolledare

Syftet är att stärka skolledare i deras roll som pedagogiska ledare relaterat till lärare, barn och elever och ge dem verktyg för att hantera de förändringar som digitaliseringen medför, relaterat till styrdokument, förordningar och elevers behov.

Frågeställningar:

  • Vilka behov och överväganden styr skolledarnas agerande vad gäller adekvat digital kompetens i den specifika förändringssituation som råder?
  • Hur matchas de för lärarkåren påtagliga aspekterna av förändringskravet med behov och överväganden hos skolledare vad gäller digital kompetens?
  • Vilka strategier är fruktbara att anamma i det digitala ledarskapet i den givna förändringssituationen?

“Verka för en likvärdig skola som är rustad med digitalt kompetenta skolledare, lärare och barn/elever.”

Genomförande

Skolledare ska genom projektet ha fått en större förståelse för och kunskap om digitaliseringens påverkan på lärandet och ha fått stöd i sin roll som skolledare. Den ökade digitala kompetensen hos skolledare kommer att bidra till större förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället och skolan, hur undervisningen kan utvecklas för att öka måluppfyllelsen hos eleverna, hur digitala verktyg, infrastruktur, och tjänster kan samverka för att skapa en bra digital arbetsmiljö.

Projektets första steg består av insamling av bakgrundsfakta om arbetet med det digitala ledarskapet i Båstads kommun samt berörda skolor i region Halland. Här används befintligt material såsom effektkedjor och handlingsplaner, såväl individuella (för respektive skola) som den kommungemensamma. Intervju med utvecklingsledare samt IKT-pedagog (motsv) vid Båstad kommun genomförs och region Halland. Nödvändiga resurser i detta steg: Tillgång till information, 1 timmes intervju för respektive nämnda person ovan.

I andra steget används mätinstrumentet Concern Based Adoption Model (CBAM). Instrumentet består i 35 frågor och kartlägger vilken typ av ’concerns’ (hädanefter ’påtagliga aspekter) lärarna har vid kravet på förtydligande av digital kompetens i undervisningen. Instrumentet ger också en god indikation om vilka typer av handlingar som sannolikt kommer att inträda härnäst utifrån beprövad erfarenhet. Instrumentet ger därmed tydliga indikationer på vad nästa logiska steg i skolledarnas strategiska handlingar blir. Den kvantitativa mätningen genomförs på samtliga berörda lärare och resulterar i en graf som illustrerar vilken eller vilka typer av aspekter av förändringen som är mest påtaglig för personalstyrkan som helhet.

Tredje steget i utvärderingen består i fokusgruppsintervju med skolledarna. Vidare skapar också skolledarna tillsammans en plan för intervention att genomföra i relation till lärarkårens behov. Olika aspekter kan här komma att bli särskilt relevanta, exempelvis (men inte uteslutande): stödja personalens kollegiala lärande, själva utbilda sig vidare i de fyra aspekterna av digital kompetens, omvärldsbevakning, stödja utvecklandet av en dela-kultur, ingjuta mod att utveckla sig hos lärarkåren etc.

I det fjärde steget genomförs den intervention som är överenskommen i form av:

 1. Riktad och anpassad utbildning av skolledare arrangerad av RUC i samarbete med DLC (om relevant)

2. Planlagda aktiviteter med/insatser riktade mot personalen som leder till ökat lärande hos barn och elever.

3. Diskuteras/delas mellan skolledarna kontinuerligt via digital samverkansplattform.

I slutet av det fjärde steget genomförs en ny enkätstudie bland lärarna i syfte att undersöka vilken effekt interventionen har haft. Vilka resurser som krävs av skolledarna är beroende på omfattningen av den intervention som väljs. Dock krävs aktiv kommunikation på ett systematiskt sätt mellan skolledarna. Lärarna behöver också på nytt fylla i en enkät efter att interventionen har genomförts.